Om skattepengar och elitidrott

Innan skid-VM började och fokus, som sig bör, ändrades till vem som kan hoppa längst eller skida fortast diskuterades det rimliga i att stora mängder skattepengar (237 miljoner i det här fallet) satsats på evenemanget.

Det är en stor investering och ansvarstagandet för att den kommer att det ska gå ihop verkar, åtminstone ur mitt perspektiv, lite flytande. Över blockgränsen har man i Falun enats om att Falun ska sättas på kartan.

Mer generellt om kommunala satsningar av skattepengar på elitidrott refereras ofta till ekonomen Emelie Värja vid Örebro universitet. Det jag har hittat att läsa är hennes working paper ”Sports and Regional Growth in Sweden - Is a successful professional sports team good for regional economic growth?”. Det är intressant läsning.

Värja skriver inte om hoppbackar, utan har försökt hitta en mer generell metod för att undersöka vilken ekonomisk nytta en kommun har av elitidrott. Hon definierar frågeställningen så här:

”Many local governments give substantial financial support to professional sports teams in several countries, for instance the U.S. (Coates and Humphreys 2003b) and Sweden (SKL 2010). Promoters of these subsidies often claim that teams that make it to the national premium leagues in the major public attendance sports contribute significantly to the local economy, and therefore indirectly to the tax base and tax revenues of the local government, by providing marketing services that enhance the public image of the local community and therefore attract labor and business; and from direct injections to the local economy from spectators´ spending on tickets, meals, lodging etc.
...
So are professional sports a part of these public services that the local government should support?”

För att undersöka det verkar hon resonera enligt följande (rätta mig gärna):

1. Skattebasen är genomsnittsinkomsten gånger befolkningsstorleken. En kommuns inkomster kommer i första hand från skatt på arbete.
2. Förändringarna logaritmeras eftersom det är relativa förändringar (inte absoluta nivåer) som ska undersökas. Min matte är lite rostig, men eventuellt borde det här, typ, normalisera variansen vilket torde bli viktigt när vi ska leta efter signifikanta avvikelser senare.
3. Befolkningsförändring mäts som migration från andra kommuner.
4. Både befolknings och inkomsttillväxt antas vara funktioner av hur bra det går för elitidrottslag i fotboll och ishockey; hur produktiviteten i kommunen utvecklas (mätt med hjälp av utbildningsnivå, genomsnittsinkomst, och arbetslöshet); samt politiken (skattesats, kommunutjämningsbidrag). Variabeln M, som torde stå för nettomigration i ekvationerna 5 och 6, blir jag just nu inte riktigt klok på.
5. Närliggande kommuner påverkar varandra vilket hanteras med en stor matris.
6. Data stoppas in i modellen för att undersöka om ett fotbolls- eller ishockeylag i högsta divisionen påverkar en kommuns skattebas.

Diskussionen och slutanmärkningarna är läsvärda i sin helhet. Jag bjuder på ett citat:

”As most of the previous research in the area of sports and growth we cannot find any positive effect from sports on the economic growth. And as some previous studies we do find indications of a negative effect from sports on the growth of average income.”

Att närvaron att ett framgångsrikt ishockeylag ger lägre genomsnittsinkomst i kommunen sorterar jag in under intressanta fakta för middagsdiskussioner.

Med reservation för att det här är ett Working Paper, vilket jag förstår bör innebära att det inte har gått igenom peer review och eventuellt fortfarande arbetas på, drar jag en slutsats: Jag kommer i fortsättningen att vara mycket skeptisk till alla ekonomiska argument för att satsa skattepengar på elitidrott.

Slutligen, ett litet tankeexperiment: Om man skulle flytta och vägde två möjliga platser mot varandra, vilket skulle vara mest intressant:

• Att kommunen har ett ishockeylag i högsta serien?
• Att kommunen har landets största hoppbacke?
• Att kommunen har landets bästa skolor?

(Bilden ovan förställer hopptornet i Sunnersta.)